FANDOM


Framing (Engelska, inramning)

Framing introducerades under 1970-talet av sociologen Erving Goffman. Begreppet används idag inom olika grenar av samhällsvetenskapen, men grundar sig i ett övergripande teoretiskt ramverk gällande sociala konstruktioner av verkligheten (NE.se, 2015).

Inom medie- och kommunikationsvetenskapen är framing-begreppet nära besläktat med agenda setting theory (Masscomtheory.com, 2015). Begreppet utgår ifrån antagandet att medierna väljer att lägga fokus på vissa händelser, och att dessa händelser sedan placeras in inom ett specifikt sammanhang för att skapa mening - så kallade ”frames”. På så sätt bidrar medierapporteringen till att främja olika föreställningar gällande verkligheten (Serverin & Tankard, 2014:277).

Framing innebär inte uteslutande att det är medierna som sätter agendan. Ofta finns bakomliggande intressen hos exempelvis makthavare och eliter, som plockas upp av och förmedlas ut via medierna (Larsson, 2011:30; Severin & Tankard, 2014:278). Begreppet har därför också använts som en del av agenda building theory, för att förklara den kollektiva process som bidrar till att föra upp en händelse eller ett problem på agendan (Severin & Tankard, 2014:230-231).

Framing-begreppet har också använts inom forskning gällande allmän opinion och opinionsbildning. Studier har visat att presentation och inramning av en händelse är nära sammankopplat med den allmänna opinionens inställning och förhållningssätt till ämnet (Chong & Druckman, 2007:103-104). Ett exempel kan vara hur frågeställningar formuleras i en opinionsundersökning. Två olika frågeställningar kan grunda sig på samma fakta, men få olika utfall beroende på själva utformningen av frågorna. Detta benämns inom medie- och kommunikationsvetenskapen som ”framing effects” (Chong & Druckman, 2007:103). Forskning har också visat att små förändringarna i framställningen eller inramningen av en händelse kan leda till relativt stora förändringar inom opinionen (se exempelvis Sniderman & Theriault, 2004; Rasinski, 1989). En liten modifiering i presentationen av ett problem eller händelse kan skapa andra konnotationer hos mottagaren, och därmed bidra till att ge händelsen en annan mening eller innebörd (Chong & Druckman, 2007:104).

Referenser

Chong, D., & Druckman, J. N. (2007). Framing theory. Annu. Rev. Polit. Sci., 10, 103-126.

Larsson, L. (2005). Opinionsmakarna: en studie om PR-konsulter, journalistik och demokrati. Lund: Studentlitteratur.

Masscommtheory.com: Framing theory, hämtad: 150907

http://masscommtheory.com/theory-overviews/framing-theory/

NE.se: framing, hämtad: 150903 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/framing

Rasinski, K. A. (1989). The effect of question wording on public support for government spending. Public Opinion Quarterly, 53(3), 388-394.

Severin, W.,J., Tankard, J., W,. JR. 2014. Communication theories. Pearson.

Sniderman, P. M., & Theriault, S. M. (2004). The structure of political argument and the logic of issue framing. Studies in public opinion: Attitudes, nonattitudes, measurement error, and change, 133-65.

Förslag till vidare läsning:

Entman, R. M. (1993). Framing: Towards clarification of a fractured paradigm. McQuail's reader in mass communication theory, 390-397.

Goffman, E. (1974). Frame analysis: An essay on the organization of experience. Harvard University Press.

Maher, T. M. (2001). Framing: An emerging paradigm or a phase of agenda setting. Framing public life: Perspectives on media and our understanding of the social world, 83-94.

Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.