PR journalistik opinionsbildning Wiki
Register
Advertisement

Enligt Svenska Akademins Ordlista betyder ordet image en föreställning om en person, vara eller företag, dess profil eller anseende (SAOL). En persons eller en organisations image är är den bild av sig själva som dessa partier och personer visar utåt (Nationalencyklopedin). McNair (2011) beskriver att en politikers image och stil numera nästan är lika viktigt som det hen pratar om (s133).


Ordet image anses ha lanserats av Miller, Galanter och Pribram som redan på 1960-talet hade samma beskrivning om begreppet som Svenska Akademins Ordlista har idag. De har dock ett tillägg om att denna föreställning är skapad för ett visst syfte och har framkommit genom en plan för att nå syftet. En persons image ligger till grund för hur denne vill att andra ska se på hen (Nationalencyklopedin). Idag anses en persons mediepersonlighet att vara samma som privatpersonen bakom även fast det allt oftare är en slags produkt som personen använder sig av för att sälja in sig hos publiken (Gillberg i Pallas & Strannegård 2010, s265).


Enligt amerikanska valforskare så bedömer väljaren de olika partiernas kandidater efter vissa speciella egenskaper, de ska bland annat vara ärliga, förtroendeingivande, stabila, intelligenta, ha humor och vara ödmjuka (Petersson, 2014 s52). Rosenberg och McCafferty (1987) är några av alla de forskare som har gjort studier som utgår ifrån att det går att manipulera en individs visuella utseende så det påverkar hur väljarna röstar. De gjorde detta genom att visa bilder för ett antal personer som fick avgöra om kandidaterna på bilderna passade in i politiken samt om de verkade ha de egenskaper som andra forskare har fått fram att vara viktiga för väljarna. Bilderna var olika för att dra fram positiva samt negativa reaktioner, ex. på vissa bilder kunde man se ett litet leende. Även när kandidaternas ställning i olika frågor var tydliga så visade det sig att hur de såg ut på bilderna var avgörande för om de ansågs vara passande politiker eller inte. Vilket innebär att en politikers image kan vara avgörande för om de blir invalda i en riksdag eller inte (McNair, 2011, s32-33). I Sverige där vi inte personröstar på samma sätt är detta inte lika viktigt som i ex USA och Storbritannien, även om partiledaren självklart kan ha effekt på partiets valresultat (Oscarsson och Holmberg i Petersson 2010, s53).


Tips på vidare läsning om ämnet:


Bruce, B. (1992). Images of power: how the image makers shape our leaders. London: Kogan Page.


Miller, G.A., Galanter, E. & Pribram, K.H. (1960). Plans and the structure of behavior. New York: Henry Holt and Co..


Referenser


McNair, B. (2011). An introduction to political communication. (5. ed.) London: Routledge.


Nationalencyklepedin hämtad från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/image-(1-bild-av-sig-sj%C3%A4lv) och http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/image-(2-ek) den 15-09-15


Petersson, O. (2014). Opinionsbildning. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.


Strannegård, L. & Pallas, J. (red.) (2010). Företag och medier. (1. uppl.) Malmö: Liber.


SAOL hämtad från http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_13_pa_natet/ordlista den 14-09-15



Advertisement