FANDOM


Journalistiska Yrkesideal

De journalistiska yrkesidealen är en samling ideal som gemensamt formar den allmänna föreställningen av vad en journalist ska arbeta med och vilken roll den ska fylla (Wiik i Asp, 2012:33).

Huvudidealen utgör den så kallade fria åsiktsbildningen. Till den hör granskningsidealet, ansvaret att granska de styrande makthavarna, det pedagogiska idealet, att med enkla metoder förklara komplicerade händelser för publiken, och speglandet av den allmänna opinionen, att låta olika opinioner få ta plats i samhällsdebatten (Wiik i Asp, 2012:33f). Idealen har olika betydelse för etermedierna och pressen. Inom pressen är det granskandet som får störst roll, medan etermedierna har starkare anknytning till pedagogrollen och att förklara händelser för sin publik (Melin i Hultén, 1993:105).

Att objektivt presentera nyheter är också ett av idealen som värderas högt inom journalistyrket. Objektiviteteten syftar till en saklig och neutral presentation av händelser i framförallt etermedier och TV, men också inom pressen återfinns objektivitet som ett av yrkesidealen. (Weibull & Wadbring, 2014:247f).

De journalistiska yrkesidealen började ta form i takt med att medierna moderniserades och i samband med att radio och TV får ökade influenser i samhället. Industrisamhället byttes ut till ett informationssamhälle när massmedierna och journalistiken ökade i betydelse under 1970-talet (Weibull & Wadbring 2014:258).

De specifika idealen har olika ursprung och granskningsidealet träder fram i ett av de mest kända reportagen där journalister granskat de styrande makthavarna, den så kallade Watergateskandalen i USA år 1973 (Weibull & Wadbring, 2014:257). I Sverige fokuserades granskningsidealet istället på att ta fram information som var relevant för medborgarna i det demokratiska samhället.

Objektivitetsidealet har också ursprung i USA och presenterades under sent 1960-tal för att etermedierna skulle kunna vara så saklig och opartisk som möjligt i sin nyhetsrapportering. En av de framträdande personerna för objektiviteten är statsvetaren Jörgen Westerståhl, som tog fram fyra huvudkrav för att kunna nå objektivitet i nyheterna, till dessa hör: sanning, relevans, balans och neutral presentation (Weibull & Wadbring, 2014:247f).

Inom forskning har de journalistiska yrkesidealen använts för studier för både medie- och kommunikations vetenskap, samt journalistiska undersökningar. En undersökning som gjorts är Jenny Wiiks studie på hur de olika idealen har förändrats över tid, detta för att kunna se hur yrkesrollen har förändrats och vad journalisten vill lägga fokus på under olika perioder (Wiik i Asp, 2012).

För vidare läsning på de journalistiska idealen finns På Bladet, Kuriren & Allehanda av Monica Löfgren Nilsson (1999), Margareta Melins rapport Female Educators and Male Craftsmen? The professional Ideals Among Swedish Journalists (1995) och Lars J. Hulténs bok Journalisternas Villkor: om plikten att informera och lusten att berätta (1993).

Referenser

Asp, K (red.). (2012). Svenska journalister: 1989-2011, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG). Göteborgs universitet, Göteborg.

Hultén, L.J. (1993). Journalistikens villkor: om plikten att informera och lusten att berätta. Stockholm: Natur och kultur.

Weibull, L. & Wadbring, I. (2014). Massmedier: nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet. (11.,helt omarb. uppl.) Stockholm: Ekerlid.

Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.