FANDOM


Antalet händelser är betydligt fler än vad som faktiskt blir nyheter i media och det finns många olika sätt att definiera vad som är eller blir en nyhet. Vidare innebär begreppet nyhetsvärdering diverse kriterier som vägleder vid urval och konstruktion av en nyhet (Hodkinson 2011:27). Ständigt sker ett urval på olika nivåer i nyhetsflödets process, och genom att analysera vilka händelser som faktiskt återfinns i medierna, skapas en förståelse för hur nyhetsvärderingen kan komma att se ut (Weibull & Wadbring 2014:281). 

Redan år 1969 utformade den tyska medieforskaren Henk Prakke en av de första och mer välkända modeller angående nyhetsvärden. Prakke lyckades skapa en generell bild av vad som skapar uppmärksamhet och trots att ursprungsmodellen har många år på nacken är den än idag fortfarande funktionell (Weibull & Wadbring 2014:282). Modellen väljer att fokusera på tre olika avstånd; det tidsliga, det rumsliga samt det kulturella och med hjälp av dessa kan det konstateras huruvida en nyhet är aktuell eller inte. 

Andra forskare, så som Johan Galtung och Mari Ruge fastställer istället år 1973 åtta olika universella kriterier samt fyra mer i-lands inriktade kriterier att utgå ifrån vid urvalet av nyheter. Ju fler kriterier som uppnås och i ju större utsträckning de uppnås, desto större chans till att händelsen blir en nyhet (Hodkinson 2011:130). De åtta villkor Galtung och Ruge identifierade var; frekvens, omfattning, klarhet, kulturell närhet,förutsägbarhet, hur oväntad och kontinuerlig händelsen är samt hur sammansättningen kan komma att se ut. De fyra kriterierna för i-länder innefattade elitnationer, elitpersoner, personifiering och negativitet (Hodkinson 2011:130-134).Trots dess framgång har dock Galtung och Ruge även fått en del kritik angående sitt resonemang. Genom att enbart fokusera på gemensamma nyhetsvärderingar kan potentiella viktiga skillnader mellan en leverantör och en annan både misstolkas, förbises och skylas över, vilket i sin tur kan påverka både selektionen och konstruktionen av nyheten (Hodkinson 2011:138). 

Med vetskapen om hur urvalet av nyheter och dess värdering ser ut är det även rimligt att tala om nyheter på olika nivåer; den globala, den nationella och den lokala. Beroende på nivå ser den ämnesmässiga tyngdpunkten olika ut. Dessutom tas med största sannolikhet det viktigaste nationella och internationella händelser upp på alla tre nivåer medan lokala nyheter måste innehålla något extra ordinärt för att plockas upp av riksmedier (Weibull &Wadbring 2014:281).

Sammantaget finns det således många olika faktorer som påverkar vilka händelser som blir till faktiska nyheter. Åtskilliga försök till att försöka definiera begreppet nyhetsvärde och vad som blir en nyhet har gjorts (Weibull & Wadbring 2014:281). Några av de associeras till själva händelsens egenskaper medan andra syftar till den redaktionella strukturen. Vissa generella drag så som enkla, dramatiska och viktiga händelser som väcker känslor hos människor, återfinns dock i de flesta av definitionerna. Ytterligare gemensamma kännetecken är nyheter som utspelar sig i någon slags närhet, har hänt nyligen samt att de kommer pågå under en lagom lång period (Weibull & Wadbring 2014:281).

För vidare läsning på temat nyhetsvärdering och den journalistiska nyhetsprocessen läs Kent Asps bok Svenska Journalister; http://jmg.gu.se/digitalAssets/1531/1531031_66-svenska-journalister_korr-maj-15.pdf och/eller Jenny Norlanders artikel En ny princip för nyhetsvärdering; http://blogg.dn.se/mangfald/2011/04/22/en-ny-princip-for-nyhetsvardering-2/ vilken berör de klassiska nyhetskriterierna men även hur nyhetsvärdering kommit att utvecklats över tid. 

Referenslista

Asp, K.(2012). Svenska Journalister. Kållered: Ineko AB

Dagens Nyheter.(2015). En ny princip för nyhetsvärdering. Hämtad 2015-09-14 från http://blogg.dn.se/mangfald/2011/04/22/en-ny-princip-for-nyhetsvardering-2/

Hodkinson, P.(2013). Media, Culture and Society. London: SAGE Publications Ltd. 

Weibull, L., & Wadbring, I. (2014). Massmedier- Nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet. Stockholm: Ekerlids Förlag.

Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.