FANDOM


”Offentlighet”

Ordet offentlighet har en central roll i det svenska samhället. Många av våra äldsta lagar tar avstamp i den så kallade offentligheten. Regeringsformen (SFS 1974:105), en av Sveriges fyra grundlagar, inleds med meningen: ”Alla offentlig makt i Sverige utgår från folket”. I tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105), en annan av landets grundlagar, stadgas offentlighetsprincipen. TF:s andra kapitel inleds: ”Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att ta del av allmänna handlingar”. I Riksarkivets rapport (1997:2) kan den som vill läsa vidare att offentlighetsprincipen ger folket rätten till insyn i allmänna handlingar och offentlig verksamhet. Offentlig verksamhet, till skillnad från privat verksamhet, definieras som: ”…bedrivs i det allmännas regi”.

Definitionerna av begreppet är flera och ibland motstridiga inom forskningen. Asp (1992) beskriver offentligheten som de som styrs (”the governed”) till skillnad från beslutsfattare och makthavare (”those who govern”). Ibland ses offentligheten som en arena där individer och grupper diskuterar gemensamma angelägenheter. Denna definition leder in på Habermas koncept av den offentliga sfären (”the public sphere”). Habermas m.fl. beskriver detta koncept i en encyklopediartikel från 1964 som en plats där allmän åsikt, eller allmän opinion, kan formas. Alla medborgare får delta och när individerna går samman formas en ”public body”, där var och en har friheten att uttrycka sin egen åsikt (Habermas, m.fl., 1974:49).

Den offentliga sfären har alltså en tradition att inom forskningen, och praktiken, gå hand i hand med teorier om demokrati. Empiriskt material berör frågor om allmän opinion och politisk kommunikation gehonm åren (Zaret, 20006). Frågan om vilka som deltar i den offentliga sfären har också cirkulerat i forskningen, där Habermas teori om en medelklass-sfär, möts av argument om ett elittänk (Zaret, 2000:34-35).

Habermas ursprungliga definition av den offentliga sfären har både mött kritik och vidareutvecklats. För vidare läsning, se bland annat:

- Habermas, J. (1962/1982) Borgerlig offentlighet, Lund: Arkiv Förlag

Habermas originalverk.

- Benhabib, S. (2006) Democracy and Difference: Contesting the Boundaries of the Political, Princeton, N.J.: Princeton University Press

Benhabib ifrågasätter manga av Habermas ensidiga ideal och utgångspunkter.

- Thompson, J.B. (1995/2001) Medier och modernitet, Göteborg: Daidalos

Thompson tar fram en ny teori angående mediernas roll i det sociala samhället, med utgångspunkter i Habermas ursprungliga teorier.

Källförteckning

Asp, K., (2007) ”Fairness, Informativeness and Scrutiny – The role of News Media in Democracy” Nordicom Review, Jubilee Issue 2007, pp. 31-49

Bohlin, A. (1997) "Offentlighet och sekretess i myndighets forskningsverksamhet" (Riksarkivets rapport, 1997:2).

SFS (1949:105) Tryckfrihetsförordning. Stockholm: Justitiedepartementet

SFS (1974:105) Kungörelse om beslutad ny regeringsform. Stockholm: Justitiedepartementet

Habermas, J., Lennox, S., Lennox, F. (1974) “The Public Sphere: An Encyclopedia Article (1964)”, New German Critique, No. 3. (Autumn, 1974), pp. 49-55

Zaret, D. (2000) Origins of Democratic Culture: Printing, Petitions, and the Public Sphere in Early-Modern England, Princeton, N.J.: Princeton University Press

Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.