FANDOM


PR-branschens professionalisering är ett begrepp som i grunden av tre enskilda begrepp som satts ihop. Detta gör termen i grunden problematiskt då hur man tolkar det sammansatta begreppet beror på hur man definierar varje enskild del.

PR (Public Relations) växte först fram i nordamerika runt sekelskiftet, och det dröjde ytterligare 40 år innan Sveriges första byråer bildades. Det som satte fart på den svenska branschen var  den statliga förvaltningens expansion under 60-80-talet. Det ökade informationsflödet som skedde var tätt sammankopplad med den offentliga sektorn. Det engelska begreppet PR ersattes med de svenska orden information och kommunikation, vilket till exempel gav oss yrkestitelarna informatör och kommunikatör (Pallas, Strannegård. 2010).

Idag andvänds åter begreppet PR, men det är svårt att uttröna vad det har för relation till titeln informatör. En av sverige största informatörsorganisationer, DIK, använder sig av kommuniktör som ett paraplybegrepp och listar PR-konsult som en arbeitstitel som går in under det begreppet. Här anses alltså PR-konsult vara ett yrke inom kommunikationsbranschen (DIK. ej angivet). I ett examensarbete skrivet av Matilda Andréasson på Malmö högskola beskrivs det att DIK själva är osäkra på hur de ska hantera PR, om det är en separat del från informationsbranschen, och om det är en egen profession (Andréasson. 2008).

Anledningen till att det är så svårt att bestämma om PR-genren ska vara en egen profession, kan bero på att ordet profession, och då även professionalisering i sig inte har en genomgående definition. Andréasson skriver om olika kriterier som forskare har arbetat fram i ett försök att bestämma det svårfångade ordet. Hon listar professionsforkaren Abrahamssons tre kriterier: teoribildning, yrkesetik och kåranda, för vad som får räknas som en profession. Andra forskare menar på att det snarare handlar om att gruppen har något slags monopol inom sitt område, som till exempel läkare. Andréasson framhåller även forkskaren Freidons åsikter, hon skiver "Freidson menar att det definitionsproblem som länge funnits inom fältet inte kan lösas genom en uppsättning slutgiltiga kriterier, och att problemet inte heller ligger i olika åsikter och metoder hos forskarna, utan snarare i att man försöker förstå professioner som något statiskt, som inte förändras över tid" (Andréasson. 2008)

Slutsatsen av det hela är att en tydlig definition som alla är nöjda med av PR-branschens professionalisering inte är något som existerar idag, och kanske heller kommer existera. Det blir således viktigt att inte anta att alla har samma definition som en själv, och vara tydligen med vad man menar med profession och PR-banschen när man använder sig av begerppet.

Tips på vidare läsning:

Larssson, Larsåke (2005). Upplysning och propaganda, utveckligen av svensk PR och information. Lund: Studentlitteratur.

Tjernström Ottestig, Ann. (2002) Professionalisering inom PR-branschen. I: Larsåke. Larsson (red.), PR på svenska – teori, strategi och kritisk analys. Lund: Studentlitteratur.

Referenser:Andréasson, Matilda (2008). Informatörer och professionalisering. (Examanesarbete). Medie- och kommunikationsvetenskap, Malmö högskola. Tillänglig: https://www.google.se/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/6171/Informat%25F6rer%2520och%2520professionalisering.pdf%3Fsequence%3D1&ved=0CB0QFjAAahUKEwjZ_Jbzs_vHAhXHCCwKHb1IDMg&usg=AFQjCNFtq7FDqkl2zKPrYWoZQcWWxXoWZQ&sig2=lniFgr1T3LgGlk-dproPMg

DIK (ej anigvet). Information och kommunikation. Hämtad 16/9-15 från http://www.dik.se/yrke-karriaer/yrken-i-dik/kommunikatoer/information-och-kommunikation/ Pallas, Josef. Strannegård, Lars (2010). Företag och medier. Malmö: Liber

Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.