FANDOM


Begreppet propaganda

Definition av begreppet
Det finns flera definitioner av begreppet propaganda. En del betonar det emotionella inslaget,andra betonar propaganda som ett sätt att spegla verkligheten och återge fakta.En stor del definierar begreppet propaganda som ett sätt att avsiktligt göra folk medvetna och övertyga människor att tänka och att handla på ett visst sätt(Pettersson, 2010).

Petersson (2010) definierar begreppet propaganda som ”organiserade försök att påverka människor i enlighet med propagandistens syften”. Nästan alla definitioner som ges visar försök att påverka människor på ett påtvingat negativt sätt.

En del av debatten menar att propaganda och dess förhållande till demokratin är en viktig del av den fria åsiktsbildningen, och att propaganda som ett verktyg att påverka andras tankar helt är i linje med tryckfrihetens rättigheter (Petersson, 2010).

Begreppets ursprung
Betydelsen av begreppet propaganda har skiftat genom historien. Redan på 1600-talet började den katolska kyrkan använda propaganda som en del av missionsarbetet. Begreppet hade då en positiv betydelse. Propaganda betraktades senare som ett hemligt instrument som kyrkan använde sig av för att hålla kvar människor i okunnighet och fördomar. Det fungerade som ett hjälpmedel för kyrkans att behålla sin maktposition i samhället.

Under andra världskriget använde sig totalitära extrema rörelser av propaganda som ett instrument för att erövra och behålla makten i samhället. Begreppet propaganda kom i samband med detta att förknippas med verklighetsförfalskning. Det blev även en symbol för krig och diktatur (Pettersson, 2010).

Hur begreppet använts inom forskning?

Propagandakritiken började växa fram i USA, år 1937 bildade forskare och folkbildare ett institut för propagandaanalys, institute for propaganda analysis (IPA). Syftet med IPA var att informera och utbilda människor i hur dem på bästa sätt undviker starka krafter vars syfte är att forma deras tankar. IPA illustrerade en lista med sju punkter över de vanligaste propagandateknikerna. Propagandaanalysen blev snabbt en succé och användes i flera olika kontexter. Efter några år utsattes analysen för kritik av forskare och politiker. Kritiken som analysen utsattes för var av både vetenskapliga och politiska motiv. Institutet för propagandaanalys avvecklades 1942 då USA blivit indraget i andra världskriget och kritiken mot analysen var för stor.   

På 1940-talet tog samhällsforskaren Harold D. Lasswell fram ett kommunikationsparadigm som kom att bli mycket inflytelserikt. Paradigmet består av fem led: vem, säger vad, till vem, i vilken kanal med vilken effekt? Modellen har haft en central betydelse inom opinionsbildningen och medie- och kommunikationsforskningen. Petersson (2010) menar att kommunikationsparadigmet bör fungera som en teoretisk utgångspunkt snarare än en empirisk slutsats. Kommunikationsparadigmet har även använts av den amerikanska armén som en mall för propagandaanalys. Där har metoden fått beteckningen ”SCAME technique” som är en förkortning av Source, content, audience, media och effects. Fördelen med detta paradigm är att det tydligt pekar ut fem delar som är helt avgörande för att tillsammans utöva makt genom opinionsbildning (Pettersson, 2010).

Hänvisning till vidare läsning om begreppet

·     Sullivan J, 2011, Media Audiences, SAGE Publications Inc. London s.35-38

·      Hiebert, R.E. 2003, "Public relations and propaganda in framing the Iraq war: a preliminary review", Public Relations Review, vol. 29, no. 3, pp. 243-255.

Referenser

Hiebert, R.E. 2003, "Public relations and propaganda in framing the Iraq war: a preliminary review", Public Relations Review, vol. 29, no. 3, pp. 243-255.

Petersson, O. & Studieförbundet Näringsliv och samhälle 2010, Opinionsbildning, 1. uppl. edn, SNS förlag, Stockholm.

Sullivan J, 2011, Media Audiences, SAGE Publications Inc. London s.35-38

Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.