FANDOM


Tankesmedjor (eng. think tanks) kan definieras som en inrättning skapad av politiska grupperingar och näringslivet och har en opinionsbyggande funktion i samhället (Larsson, 2005:11). Med vetenskapligt inriktad analys, opinionsbildning och politiska aktiviteter ämnar tankesmedjorna skapa långsiktiga samhällsförändringar, genom att påverka människors och beslutsfattares tanke- och tolkningsbanor (Larsson 2005:184). Tankesmedjor är ofta kopplade till en politisk färg och/eller intressegrupp som fackföreningar eller arbetsgivarorganisationer. Med tankesmedjans uppbyggnad där politiska grupperingar samverkar med näringslivet får företag en möjlighet att ge sin syn på opinionen (Larsson, 2005:30).

Tankesmedjorna har sitt ursprung från 1900-talets början i USA som ett resultat av en strävan att genom vetenskapliga experter lösa ekonomiska och sociala problem. Under denna tid fanns en stark tilltro till vetenskaplig expertis och att dessa vetenskapsmän kunde lösa de samhälleliga problem som fanns genom att påverka statliga beslut med vetenskaplig fakta. Sedan dess har tankesmedjorna utvecklats och präglats av samhällets politiska, ekonomiska och institutionella klimat. I efterkrigstidens USA efter andra världskriget ökade behovet av opartiska råd i utrikespolitiska frågor, vilket ledde till att tankesmedjan RAND startades. RAND var den första tankesmedjan som till största del var statligt finansierad. En effekt av statligt finansierade tankesmedjor blev att staten satte dagordningen i opinionsfrågor efter vad staten var beredd att finansiera (Lundqvist 2011:11). Idag fungerar tankesmedjorna opinionsbyggande genom aktiviteter som undersökningar, vetenskaplig analys och publikationer av olika slag (Nationalencyklopedin, u.å.). Nutidens tankesmedjor är uppbyggda som öppna plattformar och är en viktig del i den opinionsskapande process som påverkar samhället i sin helhet (Greve, 2014). 

Det råder viss oenighet bland forskare om begreppet tankesmedjas exakta definition. Begreppet etablerades under andra världskriget som ett namn för den miljö militära och civila experter befann sig i för att utveckla militära strategier. Efter kriget benämndes grupper som RAND som tankesmedjor, som egentligen var ett forskningsinstitut för utveckling av strategier och program för militären. Under 1960- 70-talen kom även policyprofessionella grupper och institutioner med fokus på politiska, ekonomiska och sociala frågor att infattas i termen tankesmedja. Enligt Rich, professor i politik på City University of NY) är det tankesmedjornas målsättningar och produkter som gör att de kan särskiljas från andra policyprofessionella aktörer. Rich menar också att de yngre tankesmedjorna är allt mer marknadsinriktade och liknar snarare intresseorganisationer än universitet. Enligt Diane Stone, professor i statsvetenskap på Murdoch University, är skillnaden mellan tankesmedjor och intressegrupper att tankesmedjorna försöker påverka opinionen genom intellektuella argument och vetenskaplig analys snarare än direkt lobbying (Lundqvist 2011: 13). I samband med att fenomenet tankesmedjor blivit allt mer utbrett har definitionen luckrats upp och blivit än mer luddig. Tankesmedjorna har så pass olika struktur, storlek och betydelse för att en precis definition av begreppet ska vara direkt applicerbart på alla. En övergripande definition som flertalet forskare dock är överens om är ”icke-vinstdrivande organisationer som bedriver och sprider forskning och idéer om offentliga policyfrågor”. 

Referenser Edit

Greve, V. (2014-04-16). Påverkan, politik och policyprofessionella. Sveriges Radio. Hämtad 2015-09-14 från http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=5838645

Larsson, L. (2005). Opinionsmakarna: en studie om PR-konsulter, journalistik och demokrati. Lund: Studentlitteratur.

Lundqvist, K. (2010). En explorativ studie av svenska tankesmedjor och policyforskningsinstitut. Lund. Tillgänglig: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1968542&fileOId=1968544 

Nationalencyklopedin. (u.å.) Tankesmedja. Hämtad 2015-09-09, från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tankesmedja

Förslag till vidare läsning Edit

Abelson, D.E. (2009). Do think tanks matter?: assessing the impact of public policy institutes. (2nd ed., rev. and expanded.) Montreal: McGill-Queen's University Press

Leeson, P. T., Ryan, M. E., & Williamson, C. R. (2012; 2011). Think tanks. Journal of Comparative Economics, 40(1), 62-77. doi:10.1016/j.jce.2011.07.004

Medvetz, T. (2012). Think tanks in America. Chicago, Ill.: University of Chicago Press.

Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.